Dermatologi - dermatologiska undersökningar

Klinisk undersökning

Viktiga faktorer för att uppnå ett bra undersökningsresultat är att patienten är väl avklädd, att undersökningen görs i bra ljus (helst dagsljus eller dagsljuslampor) och att inspektionen görs både på nära håll och på avstånd.

Viktig information kan även fås genom att skrapa på huden med bakdelen av en bomullspinne eller att använda uv-lampa där pigmentförändringar ses tydligare och vissa svampar och bakterier kan avslöjas.

Att notera vid hudundersökningen

• Storleken av den förändrade hudytan: har betydelse för tillstånd som allvarligt rubbar epidermisbarriären. Kan även gälla vid frisättning av systemiskt aktiva substanser. Vid exempelvis läkemedelsreaktioner, urtikaria och blåsdermatoser är detta av betydelse.
• Drabbade lokaler och gränser för sjuk hud: för att lokalisera en dermatos är detta av stort värde. Hur ser de drabbade lokalerna ut – är de oregelbundna, skarpa eller diffusa, cirkelbågsformade? Finns symmetri? Vid exempelvis atopiskt eksem, vissa kontakteksem, ljusdermatiter och dermatitis herpetiformis är detta av betydelse.
• Detaljförändringar i den sjuka huden. Efflorescenserna kan ha ett högt diagnostiskt värde vid vissa sjukdomar, genom karaktäristiskt utseende eller konfiguration.
• Slemhinnesymptom - av särskild vikt vid läkemedelsreaktioner, vissa infektioner och lichen ruber.
• Hår- eller nagelsymtom: är av särskild vikt vid psoriasis, bristsjukdomar, svampsjukdomar och vissa gendermatoser. (5)

Laboratorieundersökningar

Blod och urin

• Screeningtester för lever, blod och njursjukdomar vid oförklarad klåda eller bindvävssjukom (även serologiska tester vid bindvävssjukdom)
• Lipidanalys vid xantom och inför retinoidbehandling
• Serologisk undersökning vid HIV, syfilis, borrelioser samt autoimmuna systomsjukdomar
• Porfyrinanalyser vid ljusdermatos (aktiveringsspektrum >320 nm – om ej annan uppenbar diagnos) (5)

Mikrobiologi

• Mikroskopi (skabbdjur och löss)
• Svampodling (vid misstänkt tinea, artbestämning eller inför systemisk antimykotisk behandling)
• Bakterieodling (hudinfektioner som inte svara på behandling)
• Virologisk undersökning (blåsor vid diagnos av vestikulo- bullösa dermatoser – numera PCR teknik)(5)

Histopatologi

Biopsi av hud är indicerad om den makroskopiska undersökningen ej ger en säker diagnos men under förutsättning att lämpliga efflorecenser för denna typ av undersökning föreligger. (5)

Läs mer om en hudbiopsi utförs här.

Referenser

5. Dermatologi Venereologi, Hans Rorsman et al 2007: 34-35, 40