Dermatologi
Hudsjukdomarna är onekligen en del av allmänläkarens vardag. Cirka 6 % av alla vuxna patienter (> 15 år) och ca 9 % av barnen (< 15 år) som söker till primärvården har någon form av hudsjukdom. De flesta av de här hudsjukdomarna kan dessutom handläggas i primärvården.
Hudspecialiteten har delvis ändrat karaktär under senare år och innebär numera ett kraftigt ökat inslag av hudtumörer. Hudcancer är nämligen den cancerform som ökar snabbast i Sverige. (1)
Orsaker till hudproblem
Hudproblem kan ha en mängd olika orsaker, som till exempel överkänslighet, ärftliga faktorer, de kan vara symtom på infektionssjukdom, tumörsjukdom, leversjukdom eller könssjukdom. De kan vara orsakade av yttre skada som våld mot huden, brännskada, insekts- eller djurbett eller solexponering. En annan orsak till hudproblem – en vanlig orsak dessutom – är läkemedelsbiverkningar. Stress eller annan psykisk ohälsa kan också ge upphov till hudreaktioner.
Ställa diagnos på kort tid
Som allmänläkare har man kort tid på sig att ställa en diagnos för att sedan kunna gå vidare till behandling eller eventuell remittering till specialist.
Anamnes, klinisk undersökning och laboratorieundersökning är av stort vikt.
Den direkta okulära och manuella undersökningen är trots allt den diagnostiska metod som brukar ge bäst utdelning, men anamnes och provsvar kan i många fall vara utslagsgivande. (5) Således är anamnesen av vital betydelse för ställande av en korrekt diagnos.
Anamnes
Vid typiska dermatoser kan anamnesen tillåtas vara kort. Andra tillstånd, som till exempel tillstånd med misstänkt allergisk genes, kräver en mer omsorgsfull anamnes.
Frågor att ställa till patienten:
Vid aktuell och tidigare hudsjukdom
- När hudbesvären började
- Var de var lokaliserade
- Hur besvären började, efflorescenstyp
- Hur förloppet har sett ut – Är det periodiskt? Föränderligt? Upplever patienten ständig försämring? Finns koppling till arbete, fritid, årstider, miljöförändring, solexposition? Har patienten varit sjukskriven?
- Om liknande besvär finns i omgivningen
- Om behandling har prövats, vilken behandlingen i så fall och om man prövade lokal eller systemisk behandling
Andra sjukdomar
- Om patienten har några andra sjukdomar
- Om någon av dessa lett till sjukhusvistelse eller poliklinisk vård
- Om patienten har haft någon medicinering som lett till biverkningar*
- Om patienten har någon aktuell medicinering* – Huvudvärksmedel, sömnmedel, laxermedel, vitaminer, hostmedicin, lugnande medel, preventivmedel, hälsokostpreparat, alternativmedicin? Detta bör undersökas i detalj!
*Biverkningar
Social situation och miljö
- Hur familjesituationen ser ut. Om det finns husdjur, patientens bostad, hur det är med disk–, rengöringsmedel, kosmetik.
- Patientens arbete och arbetssituation. Detta bör undersökas i detalj!
- Hur patientens fritid ser ut. Detta bör undersökas i detalj!
Hereditet
- Om det finns några ärftliga hud- och allergisjukdomar i patientens släkt (5)
Läkemedelsbiverkningar
Nästa alla kända hudsjukdomar kan utlösas av läkemedel och den största andelen av biverkningsrapporterna är relaterade till huden. Den läkemedelsgrupp som vanligast orsakar hudbiverkningar är antibiotika.
Den vanligaste hudbiverkan är exantem. I stort sett alla läkemedel kan orsaka denna hudbiverkan. Exantem uppträder vanligen efter 7-14 dagar vid förstagångstillförsel av läkemedlet. Om patienten varit exponerad tidigare uppträder utslagen vanligtvis efter 2-3 dagar.
Vilket läkemedel som är orsaken kan inte avgöras utifrån utslagets utseende. (7)
Referenser
