Akne

Akne

Akne vulgaris är en mycket vanligt förekommande kronisk inflammatorisk hudsjukdom som främst uppträder i puberteten. Akne är svårast hos män, men drabbar båda könen (12). Vanligtvis är akne lokaliserad till ansikte, rygg och bröstkorg (1).

Så många som var tredje tonåring har besvär som kräver behandling (12). Sjukdomen är oftast utläkt vid 20-25 års ålder, men för vissa patienter kvarstår besvären (2).

Etiologi (orsaker)

I tonåren ökar androgenproduktionen hos både flickor och pojkar, vilket stimulerar talgkörtlarna till ökad sebumproduktion (1).

Det finns ett korrelativt samband mellan ökad talgproduktion och svårighetsgraden av akne (6). Orsaken anses vara en ökad känslighet för androgener hos talgkörteln.

Vid en abnorm keratinisering av epitelceller som är lokaliserade till den gemensamma utförsgången för hårfollikel och talgkörtel bildas en mikrokomedon. Utförsgången täpps till av denna mikrokomedon, varvid talg ansamlas. P. Acnes, som ingår i hudens normala bakterieflora, växer till i komedonen och bidrar till den inflammatoriska processen. (13)

Fyra samverkande patologiska mekanismer kan urskiljas:

  • Ökad talgproduktion
  • En abnorm keratinisering som är lokaliserad till mynningen av den gemensamma utförsgången för talgkörtel och hårfollikel
  • Kolonisation av hudbakterien Propionibacterum acnes
  • Inflammation

(13)

Utlösande/försämrade faktorer

Följande faktorer kan försämra redan befintlig akne eller verka utlösande.

  • Läkemedel (akne kan försämras av vissa läkemedel som anabola steroider, gestagendominerande p-piller (8), kortison (utvärtes och invärtes kan ge ”steroidakne”), litium och epidermal tillväxtfaktorreceptorhämmare (4)). Däremot kan östrogendominerande p-piller förbättra besvären. (8)
  • Kosmetika (till exempel oljebaserade) (13)
  • Mekaniska faktorer (till exempel klämning eller ocklusion, exempelvis vid användning av sportskydd) (13)
  • Hormonella störningar (missbruk av anabola steroider) (13)
  • Kemikalier (som till exempel skäroljor inom industrin, klorföreningar och tjära)
  • Kost (Det råder skilda meningar om huruvida födan har betydelse för förekomsten av akne. Studier visar att det saknas vetenskapliga bevis för att någon särskild kost skulle öka risken för akne. Däremot har sambandet mellan akne och choklad, kost med högt glykemiskt index och mjölkprodukter, diskuterats under senare år. Läkemedelsverket hävdar att det krävs välgjorda interventionsstudier innan man vet vilka råd som kan ges beträffande dessa produkter (12)).
  • Oavsett detta så uppmanas patienten att ta uppmärksammade orsakssamband med föda på allvar (7)).

Vid tidig debut av akne – kongenital binjurebarkshyperplasi och andra hormonrubbningar som bl.a. ökad androgenaktivitet i puberteten (4, 10)

Differentialdiagnoser

Följande sjukdomar kan ha samma eller liknande symtombild och bör kunna uteslutas: Rosacea, follikuliter, akneiforma, läkemedelsutslag (9).

Epidemiologi

Akne är vanligast i tonåren och vanligast och svårast hos män. Var tredje tonåring har besvär som kräver behandling. Akne är kronisk och kan kvarstå upp till vuxen ålder, men kan även debutera i vuxen ålder. Akne hos vuxna är vanligare hos kvinnor. (12)
Ca 5 % av kvinnorna och 1 % av männen kräver behandling ända upp i 40-årsåldern (2).

Symtom/klinisk bild

De kliniska tecknen vid akne är fet hy, komedoner (pormaskar), röda papler och pustler, ibland förenat med noduli, cystor, ärrbildning och krustös inflammation (3).Ofta ses en varierande bild vid akne (8).

Akne är lokaliserad till så kallade seborroiska lokaler, dvs. ansikte, bröst och rygg (1), där de stora talgkörtlarna sitter (7). 99 % av patienterna har akne i ansiktet, 60 % har på rygg och 15 % på bröstkorgen(2).

Sjukdomen är oftast utläkt vid 20-25 års ålder, men för vissa patienter kvarstår besvären (2).

Olika typer av akne

En vanlig indelning är:

Lindrig akne – komedoakne

Vanligtvis komedoner med sparsamt inflammatoriskt inslag.

Måttlig inflammatorisk akne – papulopustulös akne

Inflammatoriska lesioner (papler och pustler) dominerar, där ärrläkning kan förekomma.

Djup inflammatorisk akne – svår nodulär/nodulocystisk akne

Djupare infiltrat (noduli) och pustfyllda cystor, vilka ibland flyter samman. Ärrläkning är regel.
Kombinationer av dessa typer av akne förekommer.
(2, 13)

Ytterligare akneformer:

Acne tarda – är en form av akne som kvarstår/debuterar i vuxen ålder
Fulminant akne – är en abrupt debuterande ulcererande akneform, som är sällsynt och nästan alltid associerad med feber samt annan allmänpåverkan. (13)

Bedömning av svårighetsgraden av akne kan göras med hjälp av hudstatus och patientens egen skattning av inverkan på livskvalitet. Mer än 25 olika metoder för att bedöma svårighetsgraden baserat på hudstatus har använts. Internationell konsensus saknas dock när det gäller vilken metod som bör användas. Man måste dessutom ta hänsyn till typen av akne. (13)

Utredning

Kvinnor med akne som har oregelbundna menstruationer, infertilitet, övervikt eller hirsutism bör utredas för polycystiskt ovariesyndrom PCOS (10)

Komplikationer

- Bestående ärrbildning
- Länge kvarstående hyperpigmentering
- Dålig självkänsla med eventuell social isolering som följd
(3)

Referenser