Aktinisk keratos

Vad är aktiniska keratoser?
Aktiniska keratoser är ytliga hudförändringar som uppstår efter långvarig och upprepad exponering för ultraviolet (UV) strålning, framför allt från solen men även från artificiella källor som solarium. UV-strålning ger upphov till skador på DNA hos celler i hudens yttersta lager, den så kallade överhuden eller epidermis. Små skador byggs upp, eller ackumuleras, över tid som blir till cellförändringar i huden och uppkomst av aktiniska keratoser.

Aktinisk keratos drabbar framför allt äldre personer. Det är relativt ovanligt att yngre personer drabbas men kan förekomma vid 20-30 års åldern. Hos personer över 50 år är det vanligare och förekomsten, och risken, ökar med stigande ålder. Det är vanligare bland män, möjligtvis på grund av överrepresentaton av män bland utomhusarbete vilka exponeras mer för solens UV-strålning.

Symtom

Aktiniska keratoser visar sig som små röda eller rosafärgade fläckar på huden som kan variera i storlek, från några millimeter upp till en centimeter. Fläckarna kan ibland fjälla, vilket ger upphov till små vita hudflagor. De kan också kännas ömma, klia och ge en brännanden känsla. Ytan känns ofta sträv eller skrovlig när man känner på den med fingertoppen.

Dessa hudförändringar ser och känns likadana oavsett hudtyp men rodnaden kan vara mindre synlig på mörk hud. Aktinisk keratos är vanligast förekommande på solexponerade ytor såsom ansikte, öron, händernas ovansida och hjässan hos tunnhåriga personer.

Risker och utveckling
De främsta riskfaktorerna för att utveckla aktinisk keratos är den sammanlagda exponeringen för UV-strålning under livet samt vilken typ av hud man har. Personer med ljus och solkänslig hy har störst risk att drabbas medan risken att drabbas är mindre för personer med hudtyper som tål solen bättre. Utomhusarbete, boende i, eller frekventa resor till soliga och tropiska länder ökar risken. Immunförsvarsdämpande behandling, t.ex. efter organtransplantation, medför också en ökad risk eftersom immunförsvaret skyddar oss mot skador som UV-strålning orsakar i våra hudceller.

Aktiniska keratoser är i sig ett ofarligt tillstånd men de kan i vissa fall utvecklas till skivepitelcancer – en form av hudcancer. För att minska denna risk behandlas vanligtvis aktinisk keratos.

Vanliga platser där aktinisk keratos uppstår

Här nedan syns några exempel på hur aktiniska keratoser kan se ut.

Vad kan du göra själv?

För att förebygga aktiniska keratoser eller förhindra att fler uppstår är det viktigt att skydda huden mot solen. Det bästa skyddet är att bära keps eller solhatt och täckande kläder.

Hud som inte täcks av kläder bör smörjas med solskyddsmedel, särskilt på områden där huden är tunn och känslig, såsom ansikte, bröst och händer.

När bör du söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller hudmottagning om du märker att en hudförändring har vuxit eller förändrats på något sätt. Om du behöver sjukvårdsrådgivning kan du ringa 1177. Där kan du få hjälp med att bedöma dina symtom och få råd om var du kan söka vård.

Behandling

Det finns flera sätt att behandla aktiniska keratoser, och valet av metod beror på antalet aktiniska keratoser och var på huden de är placerade. All behandling syftar till att döda de förändrade cellerna som givit upphov till bildandet av den aktiniska keratosen, som om de får fortsätta att växa och förändras ytterligare kan utvecklas till cancerceller.

Kryobehandling

Kryobehangling innebär att aktiniska keratosen avlägsnas genom att frysa den med flytande kväve. Vid frysningen dödas cellerna och ett sår uppstår i huden. När såret läker bildas det nya friska celler. Kryobehandling kan vara lämplig om du har enstaka eller få mindre och ytliga aktiniska keratoser. Det är en engångsbehandling och kan utföras på vårdcentralen.

Behandling med kräm

Om du har många och spridda aktiniska keratoser kan läkaren ordinera kräm som du ska smörja på huden. Det finns olika typer av krämer. Behandlingstiden varierar beroende på vilken kräm du fått på receptet.

Fotodynamisk terapi (PDT) och Dagsljus-PDT

Vid fotodynamisk terapi appliceras en kräm på det drabbade området som får verka i några timmar. Därefter aktiveras krämen med infrarött ljus eller solljus, beroende på val av behandling, vilket dödar de förändrade cellerna. Efter några dagar bildas ett sår där den aktiniska keratosen varit. Huden läker sedan genom att såret ersätts med friska celler. Det är en engångsbehandling och utförs av läkare på hudmottagning. Behandlingen är lämplig om man har många eller spridda aktiniska keratoser.

Kurettage och elektrokauterisering (skrapning + bränning)

Kurettage är ett medicinskt ingrepp där läkaren skrapar bort hudförändringen med hjälp av ett instrument som kallas kurett, som är en liten metallskrapa. Metoden används för att ta bort tjocka eller skrovliga aktiniska keratoser. Den underliggande huden bränns sedan försiktigt med elektrisk ström för att ta bort kvarvarande förändrade celler. Friska celler kommer sedan att ersätta brända cellerna när såret läker.

Laserbehandling

Laserbehandling kan vara lämpligt vid behandling i kosmetiskt känsliga områden, såsom ansikte och dekolletage. Snabbare läkning och mindre risk för ärrbildning.